Lär dig LaTeX på 30 minuter

NYTT: Besök det nya Overleaf Learning Center för att utforska kostnadsfria onlinekurser och livewebbinarier — allt du behöver för att bemästra LaTeX och få ut det mesta av Overleaf.

Den här introduktionskursen förutsätter ingen tidigare erfarenhet av LaTeX, men förhoppningsvis har du, när du är klar, inte bara skrivit ditt första LaTeX-dokument utan också skaffat dig tillräckligt med kunskap och självförtroende för att ta nästa steg mot att behärska LaTeX.

​

Vad är LaTeX?

LaTeX (uttalas ”LEJ-tek” eller ”LA-tek”) är ett verktyg för att typsätta dokument med professionellt utseende. LaTeX fungerar dock på ett helt annat sätt än många andra program för dokumentframställning som du kanske har använt, till exempel Microsoft Word eller LibreOffice Writer: dessa ”WYSIWYG”-verktyg ger användarna en interaktiv sida där de skriver och redigerar sin text och tillämpar olika former av formatering. LaTeX fungerar helt annorlunda: ditt dokument är i stället en vanlig textfil varvad med LaTeX-kommandon som uttrycker det önskade (typsatta) resultatet. För att skapa ett synligt, typsatt dokument bearbetas din LaTeX-fil av ett program som kallas en TeX-motor, som använder kommandona i textfilen för att styra och kontrollera typsättningen och omvandlar LaTeX-kommandona och dokumenttexten till en professionellt typsatt PDF-fil. Det innebär att du bara behöver fokusera på dokumentets innehåll, medan datorn, via LaTeX-kommandon och TeX-motorn, tar hand om det visuella utseendet (formateringen).

​

Varför lära sig LaTeX?

Det finns olika argument för och emot att lära sig använda LaTeX i stället för andra program för dokumentskapande; men i slutändan är det ett personligt val som bygger på preferenser, intressen och krav på dokumentationen.

Argument för LaTeX är bland annat:

• stöd för typsättning av extremt komplex matematik, tabeller och tekniskt innehåll för naturvetenskaperna;
• funktioner för fotnoter, korsreferenser och hantering av bibliografier;
• enkel framställning av komplicerade eller tidsödande dokumentelement som register, ordlistor, innehållsförteckningar och figurförteckningar;
• hög grad av anpassningsbarhet för skräddarsydd dokumentframställning tack vare dess inbyggda programmerbarhet och utbyggbarhet genom tusentals kostnadsfria tilläggspaket.

Sammantaget ger LaTeX användarna stor kontroll över framställningen av dokument som typsätts med extremt hög kvalitet. Det finns förstås typer av dokument eller publikationer där LaTeX inte är lika framstående, till exempel många sidlayouter i ”fri form” som är typiska för tidskriftsliknande publikationer.

En viktig fördel med LaTeX är att dokumentets innehåll är separerat från dokumentets stil: när du väl har skrivit innehållet i ditt dokument kan dess utseende enkelt ändras. På samma sätt kan du skapa en LaTeX-fil som definierar layouten/stilen för en viss dokumenttyp, och den filen kan användas som en mall för att standardisera skrivandet/framställningen av fler dokument av samma typ; detta gör det till exempel möjligt för vetenskapliga förlag att skapa artikelmallar i LaTeX som författare använder när de skriver artiklar som ska skickas in till tidskrifter. Overleaf har ett galleri med tusentals mallar som täcker ett enormt antal dokumenttyper — allt från vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker till CV:n och presentationer. Eftersom dessa mallar definierar dokumentets layout och stil behöver författarna bara öppna dem i Overleaf — vilket skapar ett nytt projekt — och börja skriva för att lägga till sitt innehåll.

​

Skriv din första LaTeX-kod

Det första steget är att skapa ett nytt LaTeX-projekt. Du kan göra det på din egen dator genom att skapa en ny .tex-fil; alternativt kan du starta ett nytt projekt i Overleaf.

Låt oss börja med det enklaste fungerande exemplet, som kan öppnas direkt i Overleaf:

\documentclass{article}
\begin{document}
First document. This is a simple example, with no 
extra parameters or packages included.
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Du kan se att LaTeX automatiskt har gjort indrag på styckets första rad och därmed skött den formateringen åt dig. Låt oss titta närmare på vad varje del av koden gör.

Den första kodraden, \documentclass{article}, deklarerar dokumenttypen, som kallas dess klass och styr dokumentets övergripande utseende. Olika typer av dokument kräver olika klasser; ett CV kräver till exempel en annan klass än en vetenskaplig artikel, som kanske använder LaTeX standardklass article. Andra typer av dokument som du arbetar med kan kräva andra klasser, till exempel book eller report. För att få en uppfattning om de många LaTeX-klasser som finns kan du besöka den aktuella sidan på CTAN (Comprehensive TeX Archive Network).

När dokumentklassen är angiven skrivs vårt innehåll, som kallas dokumentets brödtext (body), mellan taggarna \begin{document} och \end{document}. När du har öppnat exemplet ovan kan du göra ändringar i texten och, när du är klar, visa den resulterande typsatta PDF-filen genom att kompilera om dokumentet. För att göra det i Overleaf trycker du bara på Recompile, som visas i det här korta videoklippet:

Alla Overleaf-projekt kan konfigureras att kompileras om automatiskt varje gång de redigeras: klicka på den lilla pilen bredvid knappen Recompile och ställ in Auto Compile på On, som visas i följande skärmbild:

Nu när vi har sett hur man lägger till innehåll i dokumentet är nästa steg att ge det en titel. För att göra det måste vi kort prata om preambeln.

​

Dokumentets preambel

Skärmbilden ovan visar att Overleaf lagrar ett LaTeX-dokument som en fil som heter main.tex: filändelsen .tex används enligt konvention för filer som innehåller dokumentets LaTeX-kod.

Det föregående exemplet visade hur dokumentets innehåll skrevs in efter kommandot \begin{document}; allt i din .tex-fil som förekommer före den punkten kallas dock preambeln, som fungerar som dokumentets ”inställningsavsnitt”. I preambeln definierar du dokumentklassen (typen) tillsammans med detaljer som vilka språk som ska användas i dokumentet, laddar de paket du vill använda (mer om detta senare), och det är också där du gör andra typer av konfiguration.

En minimal dokumentpreambel kan se ut så här:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\usepackage{graphicx}

där \documentclass[12pt, letterpaper]{article} definierar dokumentets övergripande klass (typ). Ytterligare parametrar, som måste separeras med kommatecken, anges inom hakparenteser ([...]) och används för att konfigurera den här instansen av article-klassen, det vill säga de inställningar vi vill använda för just det här dokumentet baserat på klassen article.

I det här exemplet gör de två parametrarna följande:

• 12pt anger teckenstorleken
• letterpaper anger pappersstorleken

Andra teckenstorlekar, 9pt, 11pt, 12pt, kan förstås användas, men om ingen anges är standardstorleken 10pt. För pappersstorleken är andra möjliga värden a4paper och legalpaper. Mer information finns i artikeln om sidstorlek och marginaler.

Preambelraden

\usepackage{graphicx}

är ett exempel på hur man laddar ett externt paket (här graphicx) för att utöka LaTeX funktioner, i det här fallet så att externa grafikfiler kan importeras. LaTeX-paket diskuteras i avsnittet Hitta och använda LaTeX-paket.

​

Lägga till titel, författare och datum

För att lägga till en titel, författare och ett datum i dokumentet krävs ytterligare tre rader i preambeln (inte i dokumentets brödtext). Dessa rader är:

• \title{My first LaTeX document}: dokumentets titel
• \author{Hubert Farnsworth}: här skriver du namnet på författaren/författarna och, om du vill, kommandot \thanks inom klammerparenteserna:
  • \thanks{Funded by the Overleaf team.}: kan läggas till efter författarens namn, inom klammerparenteserna för kommandot author. Det lägger till en upphöjd markering och en fotnot med texten inom klammerparenteserna. Användbart om du behöver tacka en institution i din artikel.
• \date{August 2022}: du kan ange datumet manuellt eller använda kommandot \today för att typsätta det aktuella datumet varje gång dokumentet kompileras

När dessa rader har lagts till bör din preambel se ut ungefär så här:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\title{My first LaTeX document}
\author{Hubert Farnsworth\thanks{Funded by the Overleaf team.}}
\date{August 2022}

För att typsätta titel, författare och datum använder du kommandot \maketitle i dokumentets brödtext:

\begin{document}
\maketitle
We have now added a title, author and date to our first \LaTeX{} document!
\end{document}

Preambeln och brödtexten kan nu kombineras till ett komplett dokument som kan öppnas i Overleaf:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\title{My first LaTeX document}
\author{Hubert Farnsworth\thanks{Funded by the Overleaf team.}}
\date{August 2022}
\begin{document}
\maketitle
We have now added a title, author and date to our first \LaTeX{} document!
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

​

Lägga till kommentarer

LaTeX är en form av ”programkod”, men en som är specialiserad på typsättning av dokument; precis som med kod skriven i vilket annat programmeringsspråk som helst kan det därför vara mycket användbart att inkludera kommentarer i dokumentet. En LaTeX-kommentar är ett textavsnitt som inte typsätts och inte påverkar dokumentet på något sätt — ofta används kommentarer för att lägga till ”att göra”-anteckningar, förklarande anteckningar, förklaringar av knepiga makron direkt i koden eller för att kommentera bort rader/avsnitt av LaTeX-kod vid felsökning.

För att skriva en kommentar i LaTeX skriver du helt enkelt tecknet % i början av raden, som i följande kod som bygger på exemplet ovan:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\title{My first LaTeX document}
\author{Hubert Farnsworth\thanks{Funded by the Overleaf team.}}
\date{August 2022}
\begin{document}
\maketitle
We have now added a title, author and date to our first \LaTeX{} document!

% This line here is a comment. It will not be typeset in the document.
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger ett resultat som är identiskt med den tidigare LaTeX-koden som inte innehöll kommentaren.

​

Fetstil, kursiv stil och understrykning

Nu ska vi titta på några kommandon för textformatering:

• Fetstil: fet text i LaTeX typsätts med kommandot \textbf{...}.
• Kursiv stil: kursiv text skapas med kommandot \textit{...}.
• Understrykning: för att stryka under text använder du kommandot \underline{...}.

Nästa exempel visar dessa kommandon:

Some of the \textbf{greatest}
discoveries in \underline{science} 
were made by \textbf{\textit{accident}}.

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Ett annat mycket användbart kommando är \emph{_argument_}, vars effekt på _argument_ beror på sammanhanget. I vanlig text blir den betonade texten kursiv, men beteendet blir det omvända om kommandot används i kursiv text — se nästa exempel:

Some of the greatest \emph{discoveries} in science 
were made by accident.

\textit{Some of the greatest \emph{discoveries} 
in science were made by accident.}

\textbf{Some of the greatest \emph{discoveries} 
in science were made by accident.}

Öppna det här \emph-exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

• Obs! Vissa paket, till exempel Beamer, ändrar beteendet hos kommandot \emph.

​

Lägga till bilder

I det här avsnittet ska vi titta på hur man lägger till bilder i ett LaTeX-dokument. Overleaf stöder tre sätt att infoga bilder:

1. Använd knappen Insert Figure(), som finns i redigerarens verktygsfält, för att infoga en bild i Visual Editor eller Code Editor.
2. Kopiera och klistra in en bild i Visual Editor eller Code Editor.
3. Använd Code Editor för att skriva LaTeX-kod som infogar en bild.

Alternativ 1 och 2 genererar automatiskt den LaTeX-kod som krävs för att infoga bilder, men här presenterar vi alternativ 3 — observera att du behöver ladda upp bilderna till ditt Overleaf-projekt. Följande exempel visar hur man inkluderar en bild:

\documentclass{article}
\usepackage{graphicx} %LaTeX package to import graphics
\graphicspath{{images/}} %configuring the graphicx package
 
\begin{document}
The universe is immense and it seems to be homogeneous, 
on a large scale, everywhere we look.

% The \includegraphics command is 
% provided (implemented) by the 
% graphicx package
\includegraphics{universe}  
 
There's a picture of a galaxy above.
\end{document}

Öppna det här bildexemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

För att importera grafik i ett LaTeX-dokument behövs ett tilläggs_paket_ som tillhandahåller de kommandon och funktioner som krävs för att inkludera externa grafikfiler. Exemplet ovan laddar paketet graphicx, som bland många andra kommandon tillhandahåller \includegraphics{...} för att importera grafik och \graphicspath{...} för att tala om för LaTeX var grafiken finns.

För att använda paketet graphicx lägger du till följande rad i preambeln i ditt Overleaf-dokument:

\usepackage{graphicx}

I vårt exempel talar kommandot \graphicspath{{images/}} om för LaTeX att bilderna förvaras i en mapp som heter images, som finns i den aktuella katalogen:

Kommandot \includegraphics{universe} gör själva jobbet med att infoga bilden i dokumentet. Här är universe namnet på bildfilen, men utan filändelse.

Obs!

• Även om det fullständiga filnamnet, inklusive filändelse, är tillåtet i kommandot \includegraphics anses det vara bästa praxis att utelämna filändelsen, eftersom LaTeX då söker efter alla format som stöds.
• I allmänhet bör grafikfilens namn inte innehålla blanksteg eller flera punkter; det rekommenderas också att använda gemener i filändelsen när du laddar upp bildfiler till Overleaf.

Mer information om LaTeX-paket finns i slutet av den här guiden, i avsnittet Hitta och använda LaTeX-paket.

​

Bildtexter, etiketter och referenser

Bilder kan förses med bildtexter, etiketter och referenser med hjälp av miljön figure, som visas nedan:

\documentclass{article}
\usepackage{graphicx}
\graphicspath{{images/}}
 
\begin{document}

\begin{figure}[h]
    \centering
    \includegraphics[width=0.75\textwidth]{mesh}
    \caption{A nice plot.}
    \label{fig:mesh1}
\end{figure}
 
As you can see in figure \ref{fig:mesh1}, the function grows near the origin. This example is on page \pageref{fig:mesh1}.

\end{document}

Öppna det här bildexemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Det finns flera anmärkningsvärda kommandon i exemplet:

• \includegraphics[width=0.75\textwidth]{mesh}: Den här formen av \includegraphics instruerar LaTeX att sätta figurens bredd till 75 % av textbredden — vars värde lagras i kommandot \textwidth.
• \caption{A nice plot.}: Som namnet antyder anger detta kommando figurens bildtext, som kan placeras ovanför eller under figuren. Om du skapar en figurförteckning används denna bildtext i förteckningen.
• \label{fig:mesh1}: För att referera till bilden i dokumentet ger du den en etikett med kommandot \label. Etiketten används för att generera ett nummer för bilden och gör det, tillsammans med nästa kommando, möjligt att referera till den.
• \ref{fig:mesh1}: Den här koden ersätts med det nummer som hör till den refererade figuren.

Bilder som infogas i ett LaTeX-dokument bör placeras i en figure-miljö, eller liknande, så att LaTeX automatiskt kan placera bilden på en lämplig plats i dokumentet.

Ytterligare vägledning finns i följande hjälpartiklar från Overleaf:

• Placering av figurer
• Infoga bilder

​

Skapa listor i LaTeX

Du kan skapa olika typer av listor med hjälp av miljöer, som används för att kapsla in den LaTeX-kod som krävs för att implementera en viss typsättningsfunktion. En miljö börjar med \begin{_environment-name_} och slutar med \end{_environment-name_}, där _environment-name_ kan vara figure, tabular eller någon av listtyperna: itemize för onumrerade listor eller enumerate för numrerade listor.

​

Onumrerade listor

Onumrerade listor skapas med miljön itemize. Varje listpost måste föregås av kommandot \item, som visas nedan:

\documentclass{article}
\begin{document}
\begin{itemize}
  \item The individual entries are indicated with a black dot, a so-called bullet.
  \item The text in the entries may be of any length.
\end{itemize}
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Du kan också öppna det här större Overleaf-projektet, som visar olika typer av LaTeX-listor.

​

Numrerade listor

Numrerade listor använder samma syntax som onumrerade listor men skapas med miljön enumerate:

\documentclass{article}
\begin{document}
\begin{enumerate}
  \item This is the first entry in our list.
  \item The list numbers increase with each entry we add.
\end{enumerate}
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Precis som med onumrerade (unordered) listor måste varje post föregås av kommandot \item, som här automatiskt genererar listans numeriska etikett, med början på 1.

För mer information kan du öppna det här större Overleaf-projektet, som visar olika typer av LaTeX-listor, eller besöka vår hjälpartikel om LaTeX-listor, som innehåller många fler exempel och visar hur du skapar anpassade listor.

​

Lägga till matematik i LaTeX

En av de största fördelarna med LaTeX är hur enkelt det är att skriva matematiska uttryck. LaTeX har två skrivlägen för att typsätta matematik:

• matematikläget inline (i löptext), som används för att skriva formler som är en del av ett stycke
• matematikläget display (fristående), som används för att skriva uttryck som inte är en del av en text eller ett stycke och som typsätts på egna rader

​

Matematikläget inline

Låt oss titta på ett exempel på matematikläget inline:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\begin{document}
In physics, the mass-energy equivalence is stated 
by the equation $E=mc^2$, discovered in 1905 by Albert Einstein.
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

För att typsätta matematik i inline-läget kan du använda något av dessa avgränsarpar: \( ... \), $ ... $ eller \begin{math} ... \end{math}, som visas i följande exempel:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\begin{document}
\begin{math}
E=mc^2
\end{math} is typeset in a paragraph using inline math mode---as is $E=mc^2$, and so too is \(E=mc^2\).
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

​

Matematikläget display

Ekvationer som typsätts i display-läget kan vara numrerade eller onumrerade, som i följande exempel:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\begin{document}
The mass-energy equivalence is described by the famous equation
\[ E=mc^2 \] discovered in 1905 by Albert Einstein. 

In natural units ($c = 1$), the formula expresses the identity
\begin{equation}
E=m
\end{equation}
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

För att typsätta matematik i display-läget kan du använda något av dessa avgränsarpar: \[ ... \], \begin{displaymath} ... \end{displaymath} eller \begin{equation} ... \end{equation}. Historiskt sett krävde typsättning av matematik i display-läget avgränsaren $$, som i $$ _... display math here ..._$$, men den metoden rekommenderas inte längre: använd i stället LaTeX avgränsare \[ ... \].

​

Mer kompletta exempel

Följande exempel visar en rad olika matematiska innehåll typsatta med LaTeX.

\documentclass{article}
\begin{document}
Subscripts in math mode are written as $a_b$ and superscripts are written as $a^b$. These can be combined and nested to write expressions such as

\[ T^{i_1 i_2 \dots i_p}_{j_1 j_2 \dots j_q} = T(x^{i_1},\dots,x^{i_p},e_{j_1},\dots,e_{j_q}) \]
 
We write integrals using $\int$ and fractions using $\frac{a}{b}$. Limits are placed on integrals using superscripts and subscripts:

\[ \int_0^1 \frac{dx}{e^x} =  \frac{e-1}{e} \]

Lower case Greek letters are written as $\omega$ $\delta$ etc. while upper case Greek letters are written as $\Omega$ $\Delta$.

Mathematical operators are prefixed with a backslash as $\sin(\beta)$, $\cos(\alpha)$, $\log(x)$ etc.
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Nästa exempel använder miljön equation*, som tillhandahålls av paketet amsmath, så vi behöver lägga till följande rad i dokumentets preambel:

\usepackage{amsmath}% For the equation* environment

Mer information om hur du använder amsmath finns i vår hjälpartikel.

\documentclass{article}
\usepackage{amsmath}% For the equation* environment
\begin{document}
\section{First example}

The well-known Pythagorean theorem \(x^2 + y^2 = z^2\) was proved to be invalid for other exponents, meaning the next equation has no integer solutions for \(n>2\):

\[ x^n + y^n = z^n \]

\section{Second example}

This is a simple math expression \(\sqrt{x^2+1}\) inside text. 
And this is also the same: 
\begin{math}
\sqrt{x^2+1}
\end{math}
but by using another command.

This is a simple math expression without numbering
\[\sqrt{x^2+1}\] 
separated from text.

This is also the same:
\begin{displaymath}
\sqrt{x^2+1}
\end{displaymath}

\ldots and this:
\begin{equation*}
\sqrt{x^2+1}
\end{equation*}
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Möjligheterna med matematik i LaTeX är oändliga, så besök gärna våra hjälpsidor för råd och exempel inom specifika ämnen:

• Matematiska uttryck
• Nedsänkt och upphöjd text
• Klamrar och parenteser
• Bråk och binomialkoefficienter
• Justera ekvationer
• Operatorer
• Mellanrum i matematikläget
• Integraler, summor och gränsvärden
• Display-stil i matematikläget
• Lista över grekiska bokstäver och matematiska symboler
• Matematiska typsnitt

​

Grundläggande dokumentstruktur

Härnäst utforskar vi sammanfattningar (abstracts) och hur man delar in ett LaTeX-dokument i olika kapitel, avsnitt och stycken.

​

Sammanfattningar

Vetenskapliga artiklar innehåller vanligtvis en sammanfattning (abstract), som är en kort översikt/sammanfattning av deras huvudämnen eller argument. Nästa exempel visar hur man typsätter en sammanfattning med LaTeX-miljön abstract:

\documentclass{article}
\begin{document}
\begin{abstract}
This is a simple paragraph at the beginning of the 
document. A brief introduction about the main subject.
\end{abstract}
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

​

Stycken och nya rader

När sammanfattningen är på plats kan vi börja skriva vårt första stycke. Nästa exempel visar:

• hur ett nytt stycke skapas genom att trycka på “Enter” två gånger, vilket avslutar den aktuella raden och infogar en tom rad efter den;
• hur man börjar en ny rad utan att börja ett nytt stycke genom att infoga en manuell radbrytning med kommandot \\, som är ett dubbelt omvänt snedstreck; alternativt kan du använda kommandot \newline.

Det tredje stycket i exemplet visar användningen av kommandona \\ och \newline:

\documentclass{article}
\begin{document}

\begin{abstract}
This is a simple paragraph at the beginning of the 
document. A brief introduction about the main subject.
\end{abstract}

After our abstract we can begin the first paragraph, then press ``enter'' twice to start the second one.

This line will start a second paragraph.

I will start the third paragraph and then add \\ a manual line break which causes this text to start on a new line but remains part of the same paragraph. Alternatively, I can use the \verb|\newline|\newline command to start a new line, which is also part of the same paragraph.
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Lägg märke till hur LaTeX automatiskt gör indrag i stycken — utom direkt efter rubriker som section och subsection — som vi kommer att se.

Nya användare avråds från att använda flera \\ eller \newline för att ”simulera” stycken med större avstånd mellan sig, eftersom det kan störa LaTeX typsättningsalgoritmer. Den rekommenderade metoden är att fortsätta använda tomma rader för att skapa nya stycken, utan några \\, och att ladda paketet parskip genom att lägga till \usepackage{parskip} i preambeln.

Mer information om stycken finns i följande artiklar:

• Stycken och nya rader
• Hur man ändrar styckeavståndet i LaTeX
• LaTeX Error: There’s no line here to end ger ytterligare råd och vägledning om hur \\ används.

​

Kapitel och avsnitt

Längre dokument, oavsett vilken programvara de skrivs i, delas vanligtvis in i delar, kapitel, avsnitt, underavsnitt och så vidare. LaTeX tillhandahåller också kommandon för dokumentstruktur, men vilka kommandon som finns tillgängliga, och hur de är implementerade (vad de gör), kan bero på vilken dokumentklass som används. Dokument som skapas med klassen book kan till exempel delas in i delar, kapitel, avsnitt, underavsnitt och så vidare, medan klassen letter inte tillhandahåller (stöder) några kommandon för detta.

Nästa exempel visar kommandon som används för att strukturera ett dokument baserat på klassen book:

\documentclass{book}
\begin{document}

\chapter{First Chapter}

\section{Introduction}

This is the first section.

Lorem  ipsum  dolor  sit  amet,  consectetuer  adipiscing  
elit. Etiam  lobortisfacilisis sem.  Nullam nec mi et 
neque pharetra sollicitudin.  Praesent imperdietmi nec ante. 
Donec ullamcorper, felis non sodales...

\section{Second Section}

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.  
Etiam lobortis facilisissem.  Nullam nec mi et neque pharetra 
sollicitudin.  Praesent imperdiet mi necante...

\subsection{First Subsection}
Praesent imperdietmi nec ante. Donec ullamcorper, felis non sodales...

\section*{Unnumbered Section}
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.  
Etiam lobortis facilisissem...
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Namnen på kommandona för indelning är för det mesta självförklarande; till exempel skapar \chapter{First Chapter} ett nytt kapitel med titeln First Chapter, \section{Introduction} skapar ett avsnitt med titeln Introduction och så vidare. Avsnitt kan delas in ytterligare i \subsection{...} och till och med \subsubsection{...}. Numreringen av avsnitt, underavsnitt osv. sker automatiskt men kan stängas av genom att använda den så kallade stjärnversionen av motsvarande kommando, som har en asterisk (*) i slutet, till exempel \section*{...} och \subsection*{...}.

Sammantaget tillhandahåller LaTeX dokumentklasser följande indelningskommandon, där varje enskild klass stöder en relevant delmängd:

• \part{part}
• \chapter{chapter}
• \section{section}
• \subsection{subsection}
• \subsubsection{subsubsection}
• \paragraph{paragraph}
• \subparagraph{subparagraph}

Särskilt kommandona \part och \chapter är endast tillgängliga i dokumentklasserna report och book.

Läs Overleafs artikel om avsnitt och kapitel för mer information om kommandon för dokumentstruktur.

​

Skapa tabeller

Overleaf erbjuder tre sätt att skapa tabeller:

1. Använda knappen Insert Table i verktygsfältet i Visual Editor (eller Code Editor).
2. Kopiera och klistra in en tabell från ett annat dokument när du använder Visual Editor.
3. Skriva LaTeX-koden för tabellen i Code Editor.

Om du är ny på LaTeX är verktygsfältet i Visual Editor (alternativ 1) ett utmärkt sätt att komma igång — du kan växla mellan Visual Editor och Code Editor för att se koden bakom tabellen.

Här fokuserar vi på alternativ 3 — den mest flexibla metoden för att skapa tabeller — och ger exempel som visar hur man skapar tabeller i LaTeX, inklusive hur man lägger till linjer och bildtexter. När du har fått mer erfarenhet kan du ta en titt på vår detaljerade vägledning om hur man skapar tabeller med LaTeX.

​

Skapa en enkel tabell i LaTeX

Vi börjar med ett exempel som visar hur man typsätter en enkel tabell:

\begin{center}
\begin{tabular}{c c c}
 cell1 & cell2 & cell3 \\ 
 cell4 & cell5 & cell6 \\  
 cell7 & cell8 & cell9    
\end{tabular}
\end{center}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Miljön tabular är LaTeX standardmetod för att skapa tabeller. Du måste ange en parameter till miljön, i det här fallet {c c c}, som talar om för LaTeX att det kommer att finnas tre kolumner och att texten i var och en ska centreras. Du kan också använda r för att högerjustera texten och l för att vänsterjustera den. Justeringssymbolen & används för att avgränsa enskilda tabellceller inom en tabellrad. För att avsluta en tabellrad använder du kommandot för ny rad, \\. Vår tabell ligger i en center-miljö för att den ska centreras inom sidans textbredd.

​

Lägga till kantlinjer

Miljön tabular stöder horisontella och vertikala linjer som en del av tabellen:

• för att lägga till horisontella linjer ovanför och under rader använder du kommandot \hline
• för att lägga till vertikala linjer mellan kolumner använder du parametern för vertikal linje, |

I det här exemplet är argumentet {|c|c|c|}, som deklarerar tre (centrerade) kolumner som var och en avgränsas av en vertikal linje; dessutom använder vi \hline för att placera en horisontell linje ovanför den första raden och under den sista raden:

\begin{center}
\begin{tabular}{|c|c|c|} 
 \hline
 cell1 & cell2 & cell3 \\ 
 cell4 & cell5 & cell6 \\ 
 cell7 & cell8 & cell9 \\ 
 \hline
\end{tabular}
\end{center}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Här är ytterligare ett exempel:

\begin{center}
 \begin{tabular}{||c c c c||} 
 \hline
 Col1 & Col2 & Col2 & Col3 \\ [0.5ex] 
 \hline\hline
 1 & 6 & 87837 & 787 \\ 
 \hline
 2 & 7 & 78 & 5415 \\
 \hline
 3 & 545 & 778 & 7507 \\
 \hline
 4 & 545 & 18744 & 7560 \\
 \hline
 5 & 88 & 788 & 6344 \\ [1ex] 
 \hline
\end{tabular}
\end{center}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

​

Tabelltexter, etiketter och referenser

Du kan förse tabeller med tabelltexter och referera till dem på i stort sett samma sätt som med bilder. Den enda skillnaden är att du i stället för miljön figure använder miljön table.

Table \ref{table:data} visar hur man lägger till en tabelltext och refererar till en tabell.

\begin{table}[h!]
\centering
\begin{tabular}{||c c c c||} 
 \hline
 Col1 & Col2 & Col2 & Col3 \\ [0.5ex] 
 \hline\hline
 1 & 6 & 87837 & 787 \\ 
 2 & 7 & 78 & 5415 \\
 3 & 545 & 778 & 7507 \\
 4 & 545 & 18744 & 7560 \\
 5 & 88 & 788 & 6344 \\ [1ex] 
 \hline
\end{tabular}
\caption{Table to test captions and labels.}
\label{table:data}
\end{table}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

​

Lägga till en innehållsförteckning

Att skapa en innehållsförteckning är enkelt eftersom kommandot \tableofcontents gör nästan allt arbete åt dig:

\documentclass{article}
\title{Sections and Chapters}
\author{Gubert Farnsworth}
\date{August 2022}
\begin{document}
  
\maketitle
  
\tableofcontents

\section{Introduction}
   
This is the first section.
      
Lorem  ipsum  dolor  sit  amet,  consectetuer  adipiscing  
elit.   Etiam  lobortisfacilisis sem.  Nullam nec mi et 
neque pharetra sollicitudin.  Praesent imperdietmi nec ante. 
Donec ullamcorper, felis non sodales...
       
\section*{Unnumbered Section}
\addcontentsline{toc}{section}{Unnumbered Section}

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.  
Etiam lobortis facilisissem.  Nullam nec mi et neque pharetra 
sollicitudin.  Praesent imperdiet mi necante...

\section{Second Section}
       
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.  
Etiam lobortis facilisissem.  Nullam nec mi et neque pharetra 
sollicitudin.  Praesent imperdiet mi necante...
\end{document}

Öppna det här exemplet i Overleaf.

Exemplet ger följande resultat:

Avsnitt, underavsnitt och kapitel inkluderas automatiskt i innehållsförteckningen. För att lägga till poster manuellt, till exempel ett onumrerat avsnitt, använder du kommandot \addcontentsline som visas i exemplet.

​

Ladda ner ditt färdiga dokument

Följande korta videoklipp visar hur du laddar ner projektets källkod eller den typsatta PDF-filen:

Mer information finns i Overleafs hjälpartikel Exportera ditt arbete från Overleaf.

​

Hitta och använda LaTeX-paket

LaTeX erbjuder inte bara betydande typsättningsmöjligheter utan tillhandahåller också ett ramverk för utbyggbarhet genom tilläggs_paket_. I stället för att försöka erbjuda kommandon och funktioner som ”försöker göra allt” är LaTeX utformat för att vara utbyggbart, så att användare kan ladda extern kod (paket) som ger mer specialiserade typsättningsmöjligheter eller utökar LaTeX inbyggda funktioner — till exempel typsättning av tabeller. Som vi såg i avsnittet Lägga till bilder utökar paketet graphicx LaTeX med kommandon för att importera grafikfiler, och det laddades (i preambeln) genom att skriva

\usepackage{graphicx}

​

Ladda paket

Som nämnts ovan laddas paket i dokumentets preambel via kommandot \usepackage, men eftersom (många) LaTeX-paket erbjuder en uppsättning alternativ som kan användas för att konfigurera deras beteende ser kommandot \usepackage ofta ut så här:

\usepackage[options]{somepackage}

Hakparenteserna ”[...]” talar om för LaTeX vilken uppsättning alternativ som ska tillämpas när somepackage laddas. Inom den uppsättning alternativ som användaren begär separeras enskilda alternativ, eller inställningar, vanligtvis med kommatecken; paketet geometry erbjuder till exempel många alternativ för att konfigurera sidlayouten i LaTeX, så en typisk användning av geometry kan se ut så här:

\usepackage[total={6.5in,8.75in},
top=1.2in, left=0.9in, includefoot]{geometry}

Paketet geometry är ett exempel på ett paket som har skrivits och bidragits av medlemmar i den globala LaTeX-gemenskapen och som görs tillgängligt kostnadsfritt för alla som vill använda det.

Om ett LaTeX-paket inte erbjuder några alternativ, eller om användaren vill använda standardvärdena för paketets alternativ, laddas det så här:

\usepackage{somepackage}

När du skriver \usepackage[...]{somepackage} letar LaTeX efter en motsvarande fil som heter _somepackage_.sty, som måste laddas och bearbetas — för att paketets kommandon ska bli tillgängliga och all annan kod som paketet tillhandahåller ska köras. Om LaTeX inte hittar _somepackage_.sty avbryts körningen med ett fel, vilket visas i följande Overleaf-exempel:

\documentclass[12pt, letterpaper]{article}
\usepackage{somepackage}% a NON-EXISTENT package
\begin{document}
This will fail!
\end{document}

Öppna det här exemplet som genererar ett fel i Overleaf

Exemplet ger följande resultat:

​

Hitta information om paket: CTAN

Paket distribueras via Comprehensive TeX Archive Network, som vanligtvis kallas CTAN och som när detta skrivs innehåller 6287 paket från 2881 bidragsgivare. CTAN beskriver sig själv som

… en uppsättning webbplatser runt om i världen som erbjuder TEX-relaterat material för nedladdning.

Du kan bläddra i CTAN för att leta efter användbara paket, till exempel:

• efter ämne
• i alfabetisk ordning (användbart om du känner till paketets namn)

Du kan också använda sökfunktionen (högst upp på sidan).

​

Paket som finns på Overleaf: Introduktion till TeX Live

En gång per år sammanställs en (stor) delmängd av paketen på CTAN, tillsammans med LaTeX-relaterade typsnitt och annan programvara, och distribueras som ett system som heter TeX Live, som du kan använda för att installera en egen (lokal) LaTeX-miljö. Faktum är att Overleafs servrar också använder TeX Live och uppdateras när en ny version av TeX Live släpps. Overleafs uppdateringar av TeX Live sker inte omedelbart utan några månader efter utgivningen, vilket ger oss tid att testa kompatibiliteten mellan den nya TeX Live-versionen och de tusentals mallarna i vårt galleri. Här är till exempel vårt meddelande om uppgraderingen till TeX Live 2025.

Även om TeX Live innehåller en (stor) delmängd av paketen på CTAN kan du hitta ett intressant paket, till exempel igo för typsättning av Go-diagram, som finns på CTAN men inte ingår i (distribueras av) TeX Live och därför inte är tillgängligt på Overleaf. Vissa paket på CTAN ingår inte i TeX Live av olika skäl: kanske är paketet föråldrat, har licensproblem, är mycket nytt (nyligen uppladdat) eller är plattformsberoende, till exempel fungerar på Windows men inte på Linux.

Nya paket och uppdateringar av befintliga paket laddas upp till CTAN året runt, men uppdateringar av TeX Live distribueras en gång om året; därför är paketen i den aktuella versionen av TeX Live inte lika aktuella som de som finns på CTAN. Eftersom Overleafs servrar använder TeX Live är det möjligt att de paket som är installerade på våra servrar — det vill säga de som är tillgängliga för våra användare — inte är de allra senaste versionerna som finns på CTAN, men i allmänhet är det osannolikt att detta orsakar problem.